”Individens behov i centrum” (IBIC), en metod och modell för att administrera och utföra insatser inom socialtjänsten – ett kritiskt perspektiv

Projektledare: Kristina Engwall.

Medverkande: Gunnel Andersson, Stockholms universitet.

Finansiering: Forte 2021-2024.

Projektbeskrivning: Studiens övergripande syfte är att kritiskt granska om och hur arbetssättet/modellen/stödet IBIC främjar ett socialt stöd och bidrar till att förverkliga den svenska socialtjänstlagens intentioner. IBIC (Individens behov i centrum) är en arbetsmetod/modell/stöd i socialtjänstens handläggningsprocess av ärenden och genomförande av insatser avseende vuxna. Socialstyrelsen rekommenderar användning av IBIC och nio av tio svenska kommuner har implementerat eller kommer att införa IBIC. Det finns dock varken utvärderingar eller forskning angående IBIC:s grundvalar eller effekter. Det är inte ens självklart vad IBIC egentligen är. IBIC beskrivs som ett ”stöd”, en ”arbetsmetod” och som en ”modell” i metodstödet.

IBIC antas bidra till att socialtjänstens insatser baseras på individens behov snarare än det utbud av insatser som kommunerna vanligtvis erbjuder. Det antas också bidra till ett ökat fokus på individen och ökad delaktighet. IBIC är också tänkt att stötta både individuella och organisatoriska uppföljningar och att ge förutsättningar för en mer evidensbaserad praktik baserat på ett "enhetligt nationellt fackspråk". IBIC bygger på WHO: s internationella klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF), som främst används av hälsosektorn och som uttryckligen utesluter socioekonomiska faktorer. Det kan diskuteras huruvida ett språk som syftar till att beskriva ”hälsa” är relevant och användbart för att beskriva sociala problem och främja klientens röst och delaktighet.

Denna studie granskar kritiskt IBIC genom att utgå från insatsen boendestöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Boendestöd är den lins genom vilken vi studerar hur IBIC används av socialsekreterare och boendestödjare. Studien är kvalitativ och använder dokumentstudier och intervjuer med socialsekreterare och boendestödjare från fem kommuner. Utgångspunkten är ett socialt perspektiv på psykiska funktionshinder.

Senast uppdaterad: 2021-06-07